Hejsan!
 
Det är fössta tossdan i mass idag. Vilket vi faktiskt har firat med en liten prinsesstårta. Det gäller att ha lite Småland här i Hallands-livet. 
 
I fredags förra veckan skickade min far ett sms. Med en text och bild på att en liten hundvalp hade flyttat in i byn där hemma hos min faster. Förstå mig inte fel. Jag blev jätteglad för deras skull, verkligen. Speciellt för min kusins skull, tänk att han ska få växa upp med en hundbästis, den bästa vännen man kan ha.
 
Men samtidigt som jag läste meddelandet fyldes mina ögon med tårar och en sekund senare satt jag där och lipade. Filip trodde att någon hade skadat sig eller dött där hemma, när han såg mig. 
 
Jag vet inte vad det var som gjorde det riktigt. Det var nog en massa känslor samtidigt. Jag blev glad, ledsen, avundsjuk och en stor saknad efter Pixi kom tillbaka. En saknad som jag dem senaste månaderna har lärt mig hantera. Jag antar att det får gå lite upp och ner ibland. 
 
Efter fredagens meddelande, var mitt humör lite extra lågt fram till måndagen kanske. Vilket är helt okej. Jag känner mig bara väldigt fånig. Som fortfarande gråter och blir så påverkad över att min hund är borta.
 
Nu låter allt väldigt deppigt, det har det faktiskt inte bara varit. Denna veckan har jag blivit klar med alla inlämningsuppgifter, så nu är det bara tentaplugg kvar, vilket känns toppen.
 
Jag har även planerat och bakat lite inför kalaset vi ska ha här för fille på söndag. Vilket alltid gör mitt humör bättre, att få planera och checka av en massa grejer.
 
Imorgon ska jag sitta och läsa hela dagen inprincip, eller kanske fyra-fem timmar bara. Så lång tid tror jag det tar för mig att läsa den boken jag har tänkt att börja och avsluta imorgon. Det återstå att se.
 
Puss och kram
 
 
 
En stycke pestosallad jag försökte mig på att göra. Inte lika god som dem jag har ätit ute, men klart godkänd!
 
 
 
 
Malin

Åh så himla god den där pestosalladen såg ut!
Det är nog typiskt, att om man flyttat någonstans ifrån, blir hembygden viktigare. Det ser man på utlandssvenskar och det verkar som att det är fler utflyttade smålänningar som firar denna dag än andra. Själv är jag nog så mycket smålänning into the bone, att jag inte kan tänka mig att fira något sådant :-D :-D

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress